SVANEDAL - SKR CKHISTORIA P SVENSKA - BREDEVOORT VAN DEN BERG
Djupt inne i de skuggfyllda skogarna i det tidiga Nya Nederl nderna vilar en bortgl md hemlighet, tillsammans med en ur ldrig ondska som v grar d . N r en isolerad holl ndsk koloni vid v rldens yttersta gr ns pl tsligt f rsvinner utan sp r och l mnar efter sig endast f rkolnade ruiner och ett enda olycksb dande mynt, inleds en jakt p sanningen som snart avsl jar n got l ngt m rkare n nybyggarnas egna synder. Den vilda naturen tycks leva sitt eget liv, landskapet andas, tr den viskar p ett spr k som ingen l ngre f rst r, och de d da v grar att stanna i sina gravar.
K nn hur sp nningen griper tag n r det f rflutna inte bara terv nder utan f rt r nuet. Denna gotiska skr ckhistoria, djupt rotad i historisk research och historisk realism, suddar ut gr nsen mellan sl ktdrama, psykologisk thriller och ren vernaturlig skr ck. F lj med p en m rk resa genom vildmarken d r varje steg f r dig l ngre bort fr n f rnuftet och djupare in i en v rld av f rbannelse, skuld och verlevnad. H r v cks en ur ldrig kraft till liv, en kraft som ligger begravd i jorden och som visar sig vara starkare n m nniskans vilja.
Detta r en episk ber ttelse om historisk skr ck, m rk fantasy, kolonial historia och existentiell fasa, perfekt f r l sare som s ker litter r sp nning, gotisk horror, vernaturliga mysterier och suggestiv atmosf r.
Historien kombinerar psykologisk sp nning med klassisk skr ck och erbjuder en unik l supplevelse d r verkligheten spricker och n got ok nt tr nger fram. F r fans av historisk fiktion, skr ckhistorier, m rk fantasi r detta en ber ttelse som b de f ngslar och oroar.
Denna ber ttelse lever kvar l ngt efter sista sidan, som ett eko fr n det f rflutna, som en viskning som inte tillh r dig sj lv. En atmosf risk skr ckhistoria som maximerar sp nning, r dsla och nyfikenhet, och som erbjuder h g l sbarhet, starkt ber ttardriv och en djup k nsla av mystik och fara.
"I mars m nad, n r solen f rsta g ngen p allvar v rmde, sj ng metallen. Det var inte guldet levande skimmer eller skenet fr n en blankpolerad kittel. Det var den d da, gr glansen av bly och tenn, gjutet till en bild stor som en j ttes axlar, p en p le som reste sig h gre n den mognaste majsen. P plattan, i h g relief, fanns V stindiska kompaniets vapen: tv stolta skepp, omgivna av slingrande bokst ver och en krona. Ett handelsfartyg och ett rlogsfartyg.
F r Tamanend, ldste son till siconesernas h vding, var det n got helt annat. Han hade studerat p len i en vecka. Han hade sett middagssolen v rma den, sett regnet g ra den v t. Med sina skarpa rn gon betraktade han kanten av den solida metallen d r den stack ut fr n tr et.
Han v ntade tills Hosset och hans m n hade gett sig av mot de s dra f lten med spadarna ver axlarna f r att rista jorden inf r nnu en s song av misslyckade sk rdar. N r fortet l g stilla, bortsett fr n de tv vakterna vid den stora porten, n rmade sig Tamanend. Han var inte hemlighetsfull; han gick rakt fram, ansiktsuttrycket outgrundligt. I handen vilade hans stridsyxa, huvudet av skarp sten. Han betraktade plattan, betraktade p len.
Han kilade in yxan bakom metallen, mot tr et. Ett enda kraftigt ryck, ett st nande fr n spikar som gav vika, och hela vapensk lden f ll ner i hans armar. Den var tyngre n han hade trott. Han bar svalkan, civilisationens tyngd, i sina armar. Sedan v nde han sig om och gick, med plattan tryckt mot br stet, bort fr n p len, bort fr n fortet, mot de t ta sn ren d r hans folk v ntade.
D slet hans skri genom himlen."