Kvinnors bidrag till utvecklingen av kvantteorin.: "Under en stor del av berättelsen var Anonym alltid en kvinna". (Virginia Woolf) [Swedish]

By Bruno Del Medico

Vetenskapen har under m nga rhundraden varit en mansdominerad sf r. Inte p grund av att kvinnor skulle sakna talang eller intuition, utan p grund av sociala och kulturella strukturer som systematiskt har uteslutit dem. Detta fenomen r s rskilt tydligt i fysikens historia, och i nnu h gre grad i utvecklingen av kvantteorin. Vad skulle ha h nt med den moderna vetenskapen om dessa kvinnors namn hade erk nts som likv rdiga med deras manliga kollegors? Detta r en fr ga som v r tid inte l ngre kan ignorera.
Ett belysande exempel p denna historiska osynlighet r historien om Lise Meitner, en extraordin r fysiker som bidrog till uppt ckten av k rnklyvning. Det var 1938 som Otto Hahn, hennes m ng rige kollega, fick hela ran f r denna uppt ckt och d refter tilldelades Nobelpriset. Lise Meitner f rpassades d remot till vetenskapshistoriens utkanter, trots hennes grundl ggande ber kningar som gjorde det m jligt att f rst fissionsprocessen. "Ett sinne som aldrig f rlorade sin klarhet", beskrev Albert Einstein henne, men det r ckte inte f r att hon skulle bli erk nd. Lise Meitner, som var judinna och tvingades fly fr n Nazityskland, utf rde sitt arbete i en milj som var fientlig mot b de hennes k n och hennes identitet.
Dessa kvinnors historia r inte bara vetenskaplig, utan ocks djupt kulturell. ven i litteraturens v rld har fr gan om kvinnans osynlighet i de intellektuella yrkena tagits upp p ett kraftfullt s tt. Virginia Woolf reflekterade i sin ber mda ess "A Room of One's Own" (1929) ver vad en ung kvinna hade kunnat g ra av Shakespeares geni om hon hade levt p hans tid. Woolf f rest llde sig att denna figur, "Judith Shakespeare", aldrig skulle ha f tt m jlighet att tr da fram. Samma bild passar perfekt in p vetenskapen: hur m nga kvinnor har haft samma genialitet och klarsynthet som en Marie Curie, men aldrig haft tillg ng till de resurser, laboratorier eller samarbetsn tverk som kr vs f r att uttrycka sig?
Fallet med kvantteorin r s rskilt intressant. Denna gren av fysiken, som har f r ndrat v r f rst else av den subatom ra v rlden, utvecklades tack vare en samling briljanta hj rnor, varav m nga var kvinnor. Det r dock bara ett f tal namn som har etsat sig fast i historieskrivningen. Ett av dessa r Maria Goeppert Mayer, den andra kvinnan i historien att vinna Nobelpriset i fysik (1963), f r sin modell av atomk rnan. I ratal arbetade Maria under os kra f rh llanden, ofta utan att f en tillr cklig l n, begr nsad av f rdomar mot kvinnor som "vetenskapsm nnens fruar". Trots detta var hennes bidrag grundl ggande f r den moderna fysiken.
F rutom enskilda exempel finns det en bredare reflektion ver "varf r" denna osynlighet. Historiskt sett publicerades kvinnors forskning under deras m ns eller manliga kollegors namn, vilket gjorde det komplicerat att identifiera deras verkliga bidrag. I m nga fall f rbj ds kvinnor till och med tilltr de till universitet eller laboratorier. Ett symboliskt exempel r Royal Society i London, en av de mest prestigefyllda vetenskapliga institutionerna i v rlden, som accepterade den f rsta kvinnan som medlem f rst 1945, n stan tre rhundraden efter grundandet.
Det r d rf r inte f rv nande att m nga av dessa kvinnor har f tt en marginell plats ven i det popul ra och akademiska minnet. n idag r deras ber ttelser ofta ok nda. nd forts tter deras arbete att p ett djupg ende s tt p verka v rt s tt att se p v rlden. Kvantfysiken skulle inte vara vad den r utan dessa kvinnors tankar.

• Format: Paperback
• Language: Swedish
• ISBN: B0F7ZK67KJ
• ISBN13: 9798282957839
• Release Date: May 2025
• Publisher: Independently Published
• Length: 316 Pages
• Weight: 0.93 lbs.
• Dimensions: 0.7" x 6.0" x 9.0"